Nej. Högkänslighet och introversion är två olika personlighetsdrag. De överlappar lite, men långt ifrån helt. I en sammanställning av flera studier på vuxna fanns inget säkert samband mellan högkänslighet och extraversion (Lionetti m.fl., 2019). Många högkänsliga är sociala, pratglada och trivs bland folk. De behöver bara återhämta sig efteråt.
Vad är introversion?
Introversion och extraversion är två ändar av samma skala. American Psychological Association beskriver introversion som en inriktning mot den egna inre världen av tankar och känslor. Extraversion är en inriktning av intressen och energi mot den yttre världen av människor och saker (APA, 2018a; 2018b).
Introversion är ett brett personlighetsdrag som finns längs en skala (APA, 2018a). Extraversion är också en av de fem stora personlighetsfaktorerna, the Big Five (APA, 2018b).
Vad är högkänslighet?
Högkänslighet, sensory processing sensitivity, handlar om hur djupt du bearbetar intryck och hur starkt du reagerar på din omgivning. Det är inte en fråga om du hämtar energi från människor eller från ensamhet. Läs mer i Är högkänslighet en diagnos?
Vad säger forskningen om sambandet?
Redan i den första stora studien 1997 visade Elaine och Arthur Aron att högkänslighet är delvis oberoende av social introversion (Aron & Aron, 1997).
Senare forskning bekräftar bilden.
Enskilda studier hittar ett svagt samband. I en studie med 230 studenter fanns ett svagt negativt samband mellan högkänslighet och extraversion (Lionetti m.fl., 2018). Hos 1 174 tonåringar var sambandet ännu svagare. Alla de fem stora personlighetsfaktorerna tillsammans förklarade högst 14 procent av skillnaderna i känslighet (Pluess m.fl., 2018).
Sammanställningen av flera studier hittar inget säkert samband. 2019 slog forskare ihop resultaten från flera studier. Hos vuxna hängde högkänslighet inte ihop med extraversion. Den hängde däremot ihop med öppenhet för erfarenheter och med neuroticism (Lionetti m.fl., 2019).
En stor forskningsöversikt sammanfattar det så här: alla högkänsliga har inte en socialt introvert profil (Greven m.fl., 2019).
Ett ord om neuroticism
Neuroticism låter tungt. I personlighetsforskningen betyder det en tendens att ofta och starkt uppleva negativa känslor, särskilt vid stress (Barlow m.fl., 2014). Sambandet med högkänslighet var måttligt, omkring 0,40 hos vuxna (Lionetti m.fl., 2019). Det betyder att dragen delvis överlappar, inte att de är samma sak.
Och forskningen visar också den andra sidan. Högkänsliga påverkas mer av sin miljö åt båda hållen. De får ut mer av positiva och stödjande erfarenheter än andra (Greven m.fl., 2019). Det starka reagerandet gäller det goda också.
Hur många högkänsliga är extraverta?
En siffra som ofta nämns är 30 procent. Den kommer från Elaine Aron själv, som beskrivit att omkring 30 procent av de högkänsliga hon studerade var socialt extraverta (Aron, 2004). Siffran bygger på intervjuer och enkäter i hennes tidiga studier. Den ska inte läsas som en exakt siffra för hela befolkningen.
Poängen står sig ändå. En betydande del av de högkänsliga är utåtriktade.
Så kan skillnaden märkas i vardagen
Det här avsnittet är Åsas beskrivning från arbetet med högkänslighet, inte ett forskningsresultat.
En introvert kan föredra ett lugnt samtal med en vän framför en stor fest, även en dag när hen är utvilad.
En högkänslig och extravert person kan älska festen, prata med alla och ha roligt – och sedan behöva en helt lugn dag efteråt.
En högkänslig och introvert person kan både föredra lugnet och bli snabbare överstimulerad.
Att behöva återhämtning efter mycket intryck är inte samma sak som att inte gilla människor. Läs mer i Överstimulering – tecken och vad som hjälper.
Varför spelar skillnaden roll?
För att den som tror att högkänslighet betyder blyg eller tillbakadragen missar en stor grupp. Den sociala kollegan som syns på varje möte kan vara högkänslig. Det pratglada barnet i klassen kan vara högkänsligt.
Och för att lösningarna är olika. En introvert behöver kanske färre sociala sammanhang. En högkänslig behöver kanske samma sammanhang – med luft emellan.
Vill du veta mer?
Läs mer om högkänslighet på asavikman.com/hogkanslighet. Där hittar du också mina böcker och digitala verktyg.
Källor
American Psychological Association (2018a). Introversion. APA Dictionary of Psychology. https://dictionary.apa.org/introversion
American Psychological Association (2018b). Extraversion. APA Dictionary of Psychology. https://dictionary.apa.org/extraversion
Aron, E. N., & Aron, A. (1997). Sensory-processing sensitivity and its relation to introversion and emotionality. Journal of Personality and Social Psychology, 73(2), 345–368. https://doi.org/10.1037/0022-3514.73.2.345
Aron, E. N. (2004). Revisiting Jung's concept of innate sensitiveness. Journal of Analytical Psychology, 49, 337–367.
Barlow, D. H., Sauer-Zavala, S., Carl, J. R., Bullis, J. R., & Ellard, K. K. (2014). The nature, diagnosis, and treatment of neuroticism: Back to the future. Clinical Psychological Science, 2(3), 344–365. https://doi.org/10.1177/2167702613505532
Greven, C. U., Lionetti, F., Booth, C., Aron, E. N., Fox, E., Schendan, H. E., Pluess, M., Bruining, H., Acevedo, B., Bijttebier, P., & Homberg, J. (2019). Sensory Processing Sensitivity in the context of Environmental Sensitivity: A critical review and development of research agenda. Neuroscience & Biobehavioral Reviews, 98, 287–305. https://doi.org/10.1016/j.neubiorev.2019.01.009
Lionetti, F., Aron, A., Aron, E. N., Burns, G. L., Jagiellowicz, J., & Pluess, M. (2018). Dandelions, tulips and orchids: evidence for the existence of low-sensitive, medium-sensitive and high-sensitive individuals. Translational Psychiatry, 8, 24. https://doi.org/10.1038/s41398-017-0090-6
Lionetti, F., Pastore, M., Moscardino, U., Nocentini, A., Pluess, K., & Pluess, M. (2019). Sensory Processing Sensitivity and its association with personality traits and affect: A meta-analysis. Journal of Research in Personality, 81, 138–152. https://doi.org/10.1016/j.jrp.2019.05.013
Pluess, M., Assary, E., Lionetti, F., Lester, K. J., Krapohl, E., Aron, E. N., & Aron, A. (2018). Environmental sensitivity in children: Development of the Highly Sensitive Child Scale and identification of sensitivity groups. Developmental Psychology, 54(1), 51–70. https://doi.org/10.1037/dev0000406