Ett högkänsligt barn tar in mer av sin omgivning och reagerar starkare på den. Det kan märkas genom att barnet lätt blir mättat av många intryck, berörs starkt av musik och konst och reagerar på höga ljud och skarpt ljus. Forskning visar att ungefär 20–35 procent av barn och unga hör till den mest känsliga gruppen (Pluess m.fl., 2018).
Vad betyder det att ett barn är högkänsligt?
Barn skiljer sig åt i hur starkt de påverkas av sin miljö. Forskarna kallar det miljökänslighet (environmental sensitivity). Högkänslighet är den ena änden av en skala som alla barn finns på.
Det är ett personlighetsdrag. Ingen diagnos.
2018 publicerade Michael Pluess och kollegor, bland dem Elaine och Arthur Aron, ett frågeformulär för barn: Highly Sensitive Child-skalan. Den har 12 frågor och används från ungefär 8 års ålder. Poängen var normalfördelade. Känslighet är alltså en fråga om grad, inte om att antingen vara högkänslig eller inte (Pluess m.fl., 2018).
Skalan är heller inte samma sak som introversion. Hos tonåringarna i studien förklarade de fem stora personlighetsdragen tillsammans högst 14 procent av variationen i poängen (Pluess m.fl., 2018).
Vanliga tecken på att ett barn är högkänsligt
Det här är beskrivningar av drag som ofta syns. Det är ingen checklista. Ett barn kan känna igen sig i en del och inte i annat.
Highly Sensitive Child-skalan mäter tre områden (Pluess m.fl., 2018). De ger en bra bild av hur känsligheten kan visa sig i vardagen.
1. Barnet blir lätt mättat av intryck. Forskarna kallar det ease of excitation: att lätt bli överväldigad av krav, både utifrån och inifrån. Mycket som händer på en gång tar kraft. Efter en dag med kalas, skola och fritids kan barnet behöva lugn för att landa.
2. Barnet berörs av det vackra. Det här är aesthetic sensitivity. Musik och konst kan göra starkt intryck.
3. Barnet reagerar på starka sinnesintryck. Det här är low sensory threshold. Höga ljud och skarpt ljus märks tydligt och kan kännas obehagliga.
Lägg märke till vad listan inte säger. Inget av detta handlar om att vara blyg, svag eller tillbakadragen. Ett högkänsligt barn kan vara högljutt, socialt och modigt. Det tar bara in mer.
Orkidébarn och maskrosbarn – vad forskningen säger
Uttrycket orkidébarn kom in i forskningen med Thomas Boyce och Bruce Ellis (Herbert, 2011). De lade 2005 fram teorin om biological sensitivity to context, biologisk känslighet för sammanhang. Teorin säger att barns stressystem kalibreras av tidiga erfarenheter. Hög reaktivitet är inte bara en risk. Den kan vara skyddande eller riskhöjande beroende på miljön (Boyce & Ellis, 2005).
I litteraturen kopplas teorin till två bilder. Orkidébarnet kan blomstra när det får lyhörd omsorg. Maskrosbarnet är relativt tåligt och klarar sig i många olika miljöer (Kennedy, 2013). Orden är lånade från svenskan: orkidébarn och maskrosbarn (Herbert, 2011).
Pluess m.fl. (2018) fann tre grupper:
Låg känslighet: ungefär 25–35 procent.
Medel: ungefär 41–47 procent.
Hög känslighet: ungefär 20–35 procent.
Kärnan: känsliga barn påverkas mer av både svåra och goda miljöer
Jay Belsky och Michael Pluess (2009) kallar det differential susceptibility. Vissa barn påverkas mer av sin omgivning. Det gäller åt båda håll. De tar mer skada av en svår miljö. Och de får ut mer av en stöttande.
Det syns i studier. 166 elvaåriga flickor i London deltog i ett skolprogram för att stärka motståndskraft. Den fjärdedel som hade högst poäng på känslighetsskalan fick färre depressionssymtom efter programmet. Den fjärdedel som hade lägst poäng fick ingen sådan effekt alls (Pluess & Boniwell, 2015, refererad i Pluess m.fl., 2018).
Det är en central poäng i forskningen. Ett känsligt barn är inte ett sårbart barn. Det är ett barn som svarar starkt på det vuxna erbjuder.
Högkänsligt eller något annat?
Att ett barn reagerar på ljud eller blir trött av intryck kan ha många förklaringar. Högkänslighet är en av dem.
Mår barnet dåligt över tid? Har det svårt att fungera i skolan, sova eller äta? Då ska det bedömas av vården. Vänd er till barnavårdscentralen, elevhälsan eller vårdcentralen.
Använd inte den här artikeln för att ställa diagnos. Använd den för att förstå.
Så kan vuxna stötta ett högkänsligt barn
Forskningen pekar åt samma håll. Miljön spelar extra stor roll för känsliga barn. Det betyder att vuxna har stort inflytande.
Planera in återhämtning. Lugn efter en intensiv dag är inte lathet. Det är så barnet laddar.
Se styrkorna. Barnet som berörs av musik och konst har en förmåga. Benämn den.
Förvarna. Nya situationer blir lättare när barnet vet vad som väntar.
Ta reaktionen på allvar. "Det låter för mycket" är information. Inte överdrift.
Ge goda erfarenheter. Känsliga barn påverkas mer av det positiva också.
Högkänsliga barn i skolan
Skolan är full av intryck. Stora grupper, ljud, ljus och snabba växlingar. För ett högkänsligt barn kan det betyda en tröttare eftermiddag än för klasskamraten.
Men skolan är också en plats där känsliga barn kan växa. Studien om skolprogrammet pekar åt det hållet. En pedagog som förstår känslighet kan göra skillnad på riktigt.
Små saker hjälper. En lugn plats att gå undan till. Tydliga övergångar. En vuxen som ser barnet.
Vill du veta mer?
Jag föreläser för skolor, förskolor och föräldragrupper om högkänsliga barn. Föreläsningen ger pedagoger kunskap och konkreta verktyg för klassrummet. Läs mer om kompetensutveckling för skolan.
Vill du läsa mer på egen hand? I boken Högkänsliga barn går jag igenom hur du förstår och stöttar ett känsligt barn i vardagen.
Källor
Pluess, M., Assary, E., Lionetti, F., Lester, K. J., Krapohl, E., Aron, E. N., & Aron, A. (2018). Environmental sensitivity in children: Development of the Highly Sensitive Child Scale and identification of sensitivity groups. Developmental Psychology, 54(1), 51–70. https://doi.org/10.1037/dev0000406
Boyce, W. T., & Ellis, B. J. (2005). Biological sensitivity to context: I. An evolutionary–developmental theory of the origins and functions of stress reactivity. Development and Psychopathology, 17(2), 271–301. https://doi.org/10.1017/S0954579405050145
Belsky, J., & Pluess, M. (2009). Beyond diathesis stress: Differential susceptibility to environmental influences. Psychological Bulletin, 135(6), 885–908. https://doi.org/10.1037/a0017376
Kennedy, E. (2013). Orchids and dandelions: How some children are more susceptible to environmental influences for better or worse and the implications for child development. Clinical Child Psychology and Psychiatry, 18(3), 319–321. https://doi.org/10.1177/1359104513490338
Herbert, W. (2011, 11 april). On the trail of the orchid child. We're Only Human, Association for Psychological Science. https://www.psychologicalscience.org/news/were-only-human/on-the-trail-of-the-orchid-child.html (sekundärkälla, ej peer-reviewad)