Det finns inget blodprov och ingen diagnos. Högkänslighet mäts med frågeformulär där du själv skattar hur väl olika påståenden stämmer på dig. Känslighet finns hos alla, i olika grad. I en studie med universitetsstudenter i USA och Storbritannien hamnade ungefär 3 av 10 i den mest känsliga gruppen (Lionetti m.fl., 2018). Det viktigaste är kanske inte en siffra – utan att du känner igen dig och förstår hur du fungerar.
Vad betyder det att vara högkänslig?
Högkänslighet, på engelska sensory processing sensitivity, är ett personlighetsdrag. Det beskrivs ofta med fyra kännetecken (Bas m.fl., 2021):
Djup bearbetning. Du tänker igenom saker noga och lägger märke till sammanhang.
Starka känslor och empati. Du berörs mycket, både av det svåra och det fina.
Känslighet för detaljer. Du märker små förändringar i omgivningen och hos andra.
Lätt att bli överstimulerad. Mycket intryck på en gång tar kraft.
Läs mer om det sista i Överstimulering – tecken och vad som hjälper.
Vanliga tecken
När forskare analyserat frågeformuläret för högkänslighet har frågorna samlats i tre grupper (Greven m.fl., 2019). De ger en bra bild av hur draget kan märkas:
1. Du blir lätt överväldigad. Av både yttre och inre intryck. Det blir mycket när mycket händer samtidigt.
2. Du har låg tröskel för sinnesintryck. Du märker subtila saker i omgivningen. Starkt ljus, starka dofter och höga ljud kan kännas mer än hos andra.
3. Du har stark estetisk känslighet. Du är öppen för och njuter av estetiska upplevelser och positiva intryck. Musik, konst och natur kan beröra djupt.
Alla tre behöver inte stämma. Och inget av dem handlar om att vara blyg. Många högkänsliga är sociala och utåtriktade. Läs mer i Är högkänslig samma sak som introvert?
Hur mäter forskningen högkänslighet?
HSP-skalan
År 1997 publicerade Elaine och Arthur Aron den första skalan för vuxna: Highly Sensitive Person Scale, med 27 påståenden (Aron & Aron, 1997). Den används fortfarande i mycket av forskningen.
Kortare och nyare versioner
2023 kom en kortare version med 12 påståenden. Forskarna fann att den mäter känslighet tillförlitligt (Pluess m.fl., 2023).
2026 publicerades en reviderad skala, HSP-R. Den mäter sex delar av känsligheten: känslighet för detaljer, djup bearbetning, social känslighet, känslighet för positiva upplevelser, känslomässig reaktivitet och överstimulering (Pluess m.fl., 2026). En poäng med den nya skalan är att den ger mer plats åt de positiva sidorna av känsligheten.
Finns det ett svenskt test?
Jag har inte hittat någon vetenskapligt validerad svensk version av skalorna. Tester på svenska som finns på nätet bygger på översättningar. De kan ge en fingervisning, men poängen ska inte läsas som exakta.
Vad kan ett test säga – och vad kan det inte säga?
Det kan visa var du ligger på en skala. Känslighet är ett kontinuerligt och normalfördelat drag (Lionetti m.fl., 2018). Alla har en grad av känslighet. Det finns ingen skarp gräns där man "blir" högkänslig.
Det kan inte ställa en diagnos. Högkänslighet är ingen diagnos, och ett test säger inget om sjukdom. Läs mer i Är högkänslighet en diagnos?
Det fångar mer av det svåra än av det goda. Forskare har påpekat att påståendena i den ursprungliga skalan mest är negativt formulerade (Greven m.fl., 2019). Skalan har kritiserats för att fånga de negativa sidorna av känsligheten oproportionerligt mycket (Bas m.fl., 2021). Höga poäng hänger också ihop med neuroticism, en tendens att ofta uppleva negativa känslor (Lionetti m.fl., 2019). Forskarna diskuterar fortfarande hur mycket av det som beror på hur skalan är formulerad.
Det betyder att ett test kan ge en för mörk bild. Högkänsliga påverkas mer av sin miljö åt båda hållen – och får också ut mer av positiva och stödjande erfarenheter (Greven m.fl., 2019).
Tre frågor att ställa dig själv
Det här är Åsas reflektionsfrågor, inte ett vetenskapligt test.
Behöver jag mer tid än andra för att landa efter en intensiv dag?
Lägger jag märke till detaljer, stämningar och förändringar som andra missar?
Berörs jag djupt – av musik, natur, andras känslor?
Känner du igen dig i flera? Då kan det vara värt att läsa vidare om högkänslighet. Inte för att få en etikett, utan för att förstå dig själv bättre.
När ska du söka hjälp?
Att vara högkänslig är inget problem i sig. Men om du mår dåligt, är utmattad eller har svårt att fungera i vardagen – kontakta vårdcentralen eller ring 1177. Högkänslighet förklarar inte allt, och det ska inte stå i vägen för att du får rätt hjälp.
Vill du veta mer?
Läs mer om högkänslighet på asavikman.com/hogkanslighet. Där hittar du också mina böcker och digitala verktyg.
Källor
Aron, E. N., & Aron, A. (1997). Sensory-processing sensitivity and its relation to introversion and emotionality. Journal of Personality and Social Psychology, 73(2), 345–368. https://doi.org/10.1037/0022-3514.73.2.345
Bas, S., Kaandorp, M., de Kleijn, Z. P. M., Braaksma, W. J. E., Bakx, A. W. E. A., & Greven, C. U. (2021). Experiences of adults high in the personality trait sensory processing sensitivity: A qualitative study. Journal of Clinical Medicine, 10(21), 4912. https://doi.org/10.3390/jcm10214912
Greven, C. U., Lionetti, F., Booth, C., Aron, E. N., Fox, E., Schendan, H. E., Pluess, M., Bruining, H., Acevedo, B., Bijttebier, P., & Homberg, J. (2019). Sensory Processing Sensitivity in the context of Environmental Sensitivity: A critical review and development of research agenda. Neuroscience & Biobehavioral Reviews, 98, 287–305. https://doi.org/10.1016/j.neubiorev.2019.01.009
Lionetti, F., Aron, A., Aron, E. N., Burns, G. L., Jagiellowicz, J., & Pluess, M. (2018). Dandelions, tulips and orchids: evidence for the existence of low-sensitive, medium-sensitive and high-sensitive individuals. Translational Psychiatry, 8, 24. https://doi.org/10.1038/s41398-017-0090-6
Lionetti, F., Pastore, M., Moscardino, U., Nocentini, A., Pluess, K., & Pluess, M. (2019). Sensory Processing Sensitivity and its association with personality traits and affect: A meta-analysis. Journal of Research in Personality, 81, 138–152. https://doi.org/10.1016/j.jrp.2019.05.013
Pluess, M., Lionetti, F., Aron, E. N., & Aron, A. (2023). People differ in their sensitivity to the environment: An integrated theory, measurement and empirical evidence. Journal of Research in Personality, 104, 104377. https://doi.org/10.1016/j.jrp.2023.104377
Pluess, M., Aron, E. N., Kähkönen, J. E., Lionetti, F., Huang, Y., Tillmann, T., Greven, C. U., & Aron, A. (2026). Evolution of the concept of sensory processing sensitivity and its measurement: The Highly Sensitive Person scale-revised. Personality and Individual Differences, 257, 113782. https://doi.org/10.1016/j.paid.2026.113782