Adventsljusstaken i fönstret redan i början av november. Glögg i stället för fredagsmys. Julmusik när löven fortfarande ligger kvar. Novent växer, framför allt bland unga. Vissa älskar det, andra tycker att det är för tidigt. Men vad säger forskningen? Och kan en tidigare jul vara ett sätt för högkänsliga att få en lugnare december?
Vad är novent?
Novent är en blandning av november och advent. Ordet kom med på Språkrådets nyordslista 2020, med förklaringen ”julförberedelser och adventsliknande firande i november” (SVT, 2020).
I årets julundersökning från Amazon och YouGov var 19 procent positiva till novent. 38 procent var negativa och tyckte att julen inte ska börja så tidigt (Amazon Sverige & YouGov, 2026).
Unga vuxna är mest med på trenden. I en tidigare undersökning tyckte 31 procent av 18–29-åringarna att det var okej att smygstarta julen i november. 22 procent av de unga plockade fram julpyntet redan då, jämfört med 14 procent av alla. Bland de över 60 var nästan fyra av tio negativa (Amazon Sverige & YouGov, 2024).
Inte så nytt som det låter
Advent stod länge för återhållsamhet och väntan, inte för julstämning (SVT, 2024). Samtidigt började julförberedelserna på 1800-talet ibland redan vid midsommar, enligt etnologen Lena Kättström Höök. Hon tror att novent växer för att vardagen har blivit mer stressig (TV4, 2025).
Traditioner förändras hela tiden. Det finns inget rätt sätt att fira.
Blir man lyckligare av att julpynta tidigt?
Varje höst sprids samma rubrik: ”Forskning visar att de som julpyntar tidigt är lyckligare.” Påståendet började spridas 2017. Det bygger på uttalanden från terapeuter, inte på en studie (Big Issue, u.å.).
Den studie som brukar nämnas är från 1989. Den visade att grannar uppfattade hus med julpynt som mer vänliga och sociala. Den handlade inte om när man pyntar, och inte om hur de som pyntar mår (Werner m.fl., 1989).
Det finns alltså inget stöd för att tidigt julpynt i sig gör dig lyckligare. Men det kan finnas en annan förklaring till att det känns bra.
Glädjen i att se fram emot
Här finns forskning.
Att se fram emot väcker starka känslor. I fem experiment kände människor starkare när de tänkte på något som skulle hända än när de mindes något som redan hänt. Det gällde bland annat inför en högtid (Van Boven & Ashworth, 2007).
Väntan kan ge mer än själva händelsen. I en nederländsk studie med 1 530 personer var de som skulle på semester lyckligare före resan än de som inte skulle iväg. Efter hemkomsten var skillnaden i stort sett borta (Nawijn m.fl., 2010).
Det är faktiskt det advent ursprungligen handlade om. Väntan.
Novent för högkänsliga – två sidor
Det finns ingen forskning om novent och högkänslighet. Men det vi vet om draget pekar åt två håll.
Det som talar för. Högkänsliga får ofta ut mer av det som är bra (Pluess & Belsky, 2013). Levande ljus, doften av saffran och lugna kvällar kan ge mycket. Med novent får det goda mer tid. Och om förberedelserna sprids ut blir det färre intryck per dag och mindre stress i december. Läs mer i Högkänslighetens styrkor.
Det som talar emot. Högkänsliga bearbetar intryck djupare och blir lättare överstimulerade (Greven m.fl., 2019). Om novent betyder julmusik, glitter och glöggmingel i sju veckor i stället för fyra blir det bara mer. Och om det blir ännu en sak att prestera ökar pressen. Läs mer i Överstimulering – tecken och vad som hjälper.
Novent är alltså inte bra eller dåligt i sig. Det beror på vad du fyller det med.
Så gör du novent på dina villkor
Råden bygger på Åsas erfarenhet och på forskningen ovan.
Starta det lugna, inte det stora. Ljus i fönstret och en kopp glögg. Inte tre julbord i november.
Sprid ut förberedelserna. Köp en julklapp i veckan. Baka en sort i taget. Det minskar trycket i december.
Njut av väntan. Planera något du ser fram emot. Glädjen börjar redan där.
Välj vad du hoppar över. Julmusik på jobbet sedan oktober? Det behöver du inte ha hemma också.
Strunta i vad som är rätt. Pynta när det känns bra för dig. Tidigt eller sent.
Läs mer om julstress, sociala medier och hur du får mindre intryck och mer jul i Högkänslig inför julen – mindre intryck, mer jul.
Källor
Amazon Sverige & YouGov (2024). Novent-trenden växer bland yngre – äldre väntar med julfirandet. Pressmeddelande 29 oktober 2024. https://press.aboutamazon.com/se/2026/10/novent-trenden-vaxer-bland-yngre-aldre-vantar-med-julfirandet
Amazon Sverige & YouGov (2026). Julefridsrapporten 2026. Webbenkät med 1 018 svenskar 18+ som firar jul, 16–18 september 2026. https://press.aboutamazon.com/se/2026/11/atta-av-tio-struntar-i-arets-julklapp-sa-ser-svenskarnas-riktiga-onskelistor-ut-enligt-arets-julefridsrapport
Big Issue (u.å.). Fact or fiction: Can putting Christmas decorations up early make you happier? https://bigissue.com/news/fact-fiction-can-putting-christmas-decorations-up-early-make-you-happier
Greven, C. U., Lionetti, F., Booth, C., Aron, E. N., Fox, E., Schendan, H. E., Pluess, M., Bruining, H., Acevedo, B., Bijttebier, P., & Homberg, J. (2019). Sensory Processing Sensitivity in the context of Environmental Sensitivity: A critical review and development of research agenda. Neuroscience & Biobehavioral Reviews, 98, 287–305. https://doi.org/10.1016/j.neubiorev.2019.01.009
Nawijn, J., Marchand, M. A., Veenhoven, R., & Vingerhoets, A. J. (2010). Vacationers happier, but most not happier after a holiday. Applied Research in Quality of Life, 5(1), 35–47. https://doi.org/10.1007/s11482-009-9091-9
Pluess, M., & Belsky, J. (2013). Vantage sensitivity: Individual differences in response to positive experiences. Psychological Bulletin, 139(4), 901–916. https://doi.org/10.1037/a0030196
SVT (2020). Språkrådets nyordslista 2020. https://www.svt.se/kultur/sprakradets-nyordlista-2020
SVT (2024). Så har adventsfirandet förändrats – från fasta till novent. 1 december 2024. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-har-adventsfirandet-forandrats-fran-fasta-till-novent
TV4 (2025). Hon firar novent för att slippa stressa i jul. 1 november 2025. https://www.tv4.se/artikel/4cz7jj626y7yDdwWj2h9Ks/hon-firar-novent-foer-att-slippa-stressa-i-jul
Van Boven, L., & Ashworth, L. (2007). Looking forward, looking back: Anticipation is more evocative than retrospection. Journal of Experimental Psychology: General, 136(2), 289–300. https://doi.org/10.1037/0096-3445.136.2.289
Werner, C. M., Peterson-Lewis, S., & Brown, B. B. (1989). Inferences about homeowners' sociability: Impact of Christmas decorations and other cues. Journal of Environmental Psychology, 9(4), 279–296. https://doi.org/10.1016/S0272-4944(89)80010-6