Krig. Kriser. Klimat. Varje gång du öppnar mobilen väntar en ny rubrik. Många högkänsliga känner igen att nyheterna stannar kvar i kroppen långt efter att skärmen släckts. Ny svensk forskning visar att rubrikerna har blivit allt mörkare – och att det kan hänga ihop med fler sjukskrivningar. Här är vad forskningen säger, och hur du kan hålla dig informerad utan att gå sönder.
Nyheterna har blivit mörkare
Forskare vid Handelshögskolan i Stockholm har analyserat närmare 3,8 miljoner rubriker från sex svenska dagstidningar mellan 2010 och 2025. Rubrikerna blev allt mer negativa över tid (Dahlén & Bittár, 2026).
Under samma period ökade antalet nya sjukskrivningar för psykisk ohälsa med 79 procent, från cirka 6 400 till 11 500 per månad. Mer negativa rubriker följdes av fler sökningar på Google om stress, oro och ångest. Och fler sökningar följdes i sin tur av fler sjukskrivningar månaden efter (Dahlén & Bittár, 2026).
Studien visar samband, inte orsak. Men mönstret var samstämmigt över tid. Sjukskrivningarna var som flest i oktober och november – alltså nu.
Vad gör dåliga nyheter med oss?
Flera studier pekar åt samma håll.
Några minuter räcker. I två experiment fick deltagare scrolla nyheter om covid i två till fyra minuter. Efteråt kände de mindre positiva känslor än de som inte sett nyheterna. De som i stället fick se berättelser om vänlighet påverkades inte negativt (Buchanan m.fl., 2021).
Det som känns personligt slår hårdast. I en nederländsk studie svarade 63 vuxna på frågor fem gånger om dagen i tio dagar. Negativa nyheter gav sämre humör. Effekten var starkast när nyheten kändes personligt relevant (de Hoog & Verboon, 2020).
Mängden spelar roll. Efter bombdådet i Boston 2013 hade de som tagit del av mediebevakningen sex timmar om dagen eller mer högre akut stress än de som faktiskt varit på plats (Holman m.fl., 2014).
Nyhetskonsumtion kan bli ett problem. I en amerikansk undersökning med 1 100 vuxna hade 16,5 procent ett allvarligt problematiskt förhållande till nyheter. I den gruppen mådde nästan tre av fyra dåligt psykiskt, jämfört med 8 procent av övriga (McLaughlin m.fl., 2022).
Påverkas högkänsliga mer?
Här behöver vi vara ärliga. Det finns ännu ingen studie som specifikt undersökt hur högkänsliga påverkas av nyheter.
Men det vi vet om draget gör det troligt. Högkänslighet innebär att man bearbetar intryck djupare och reagerar starkare känslomässigt (Greven m.fl., 2019). En hjärnstudie visade att högkänsliga har mer aktivitet i områden kopplade till empati när de ser andras känslor (Acevedo m.fl., 2014).
Lägg ihop det med fyndet om personlig relevans. Den som lätt sätter sig in i andras situation kan uppleva fler nyheter som personliga. Det är en rimlig hypotes – inte ett bevisat faktum.
Det finns också en andra sida. Högkänsliga påverkas mer av det som är bra, inte bara av det svåra. Läs mer i Högkänslighetens styrkor.
Inte stänga av – välja
Att vara informerad är viktigt. Målet är inte att sluta följa nyheterna, utan att göra det på dina villkor. Råden bygger på Åsas erfarenhet och på forskningen ovan.
Bestäm när. En eller två fasta stunder om dagen. Inte i sängen, inte direkt efter att du vaknat.
Stäng av pushnotiser. Då väljer du själv när nyheterna kommer – inte tvärtom.
Läs hellre än tittar. Text ger dig kontroll över tempot. Bilder och video går rakt in.
Dra ner under kriser. Ju fler timmar, desto mer stress (Holman m.fl., 2014). Uppdatera dig, och gå sedan vidare.
Balansera. Sök medvetet upp berättelser om lösningar och vänlighet. De påverkar inte måendet negativt på samma sätt (Buchanan m.fl., 2021).
Märk efter. Snurrar tankarna kvar efteråt? Då har du fått nog för idag. Läs mer i Varför övertänker jag allt?
När det blir för mycket
Om oron inte släpper, om du sover dåligt eller om tankarna på världsläget tar över vardagen – prata med någon. Du kan kontakta vårdcentralen eller ringa 1177 för rådgivning. Läs mer om tecken på att stressen blivit för hög i Högkänslig, stressad eller utmattad? och om intryck som tar energi i Överstimulering – tecken och vad som hjälper.
Källor
Acevedo, B. P., Aron, E. N., Aron, A., Sangster, M.-D., Collins, N., & Brown, L. L. (2014). The highly sensitive brain: An fMRI study of sensory processing sensitivity and response to others' emotions. Brain and Behavior, 4(4), 580–594. https://doi.org/10.1002/brb3.242
Buchanan, K., Aknin, L. B., Lotun, S., & Sandstrom, G. M. (2021). Brief exposure to social media during the COVID-19 pandemic: Doom-scrolling has negative emotional consequences, but kindness-scrolling does not. PLoS ONE, 16(10), e0257728. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0257728
Dahlén, M., & Bittár, N. (2026). From headlines to sickness absence: Media negativity, search behavior, and mental illbeing over time. Social Sciences & Humanities Open. https://doi.org/10.1016/j.ssaho.2026.103773
de Hoog, N., & Verboon, P. (2020). Is the news making us unhappy? The influence of daily news exposure on emotional states. British Journal of Psychology, 111(2), 157–173. https://doi.org/10.1111/bjop.12389
Greven, C. U., Lionetti, F., Booth, C., Aron, E. N., Fox, E., Schendan, H. E., Pluess, M., Bruining, H., Acevedo, B., Bijttebier, P., & Homberg, J. (2019). Sensory Processing Sensitivity in the context of Environmental Sensitivity: A critical review and development of research agenda. Neuroscience & Biobehavioral Reviews, 98, 287–305. https://doi.org/10.1016/j.neubiorev.2019.01.009
Holman, E. A., Garfin, D. R., & Silver, R. C. (2014). Media's role in broadcasting acute stress following the Boston Marathon bombings. Proceedings of the National Academy of Sciences, 111(1), 93–98. https://doi.org/10.1073/pnas.1316265110
McLaughlin, B., Gotlieb, M. R., & Mills, D. J. (2022). Caught in a dangerous world: Problematic news consumption and its relationship to mental and physical ill-being. Health Communication. https://doi.org/10.1080/10410236.2022.2106086