Julbord. Luciatåg. Black Friday-mejl. Släktmiddagar. Och ett flöde fullt av pepparkakshus, dukade bord och perfekta granar. December är årets mest intensiva månad. Många högkänsliga älskar julen – och blir ändå helt slut av den. Här är vad forskningen säger om julstress och sociala medier, och hur du kan få mindre intryck och mer jul.
Julen är inte bara mysig
Bilden av julen som årets lugnaste tid stämmer dåligt med forskningen.
Måendet sjunker kring jul. En studie med data från flera europeiska länder, däribland Sverige, jämförde människor som intervjuats kring jul med dem som intervjuats andra tider på året. De som svarade kring jul var mindre nöjda med livet och kände fler negativa känslor (Mutz, 2016).
De flesta känner någon form av stress. I en amerikansk undersökning med drygt 2 000 vuxna sa 89 procent att något stressade dem under helgerna. Drygt fyra av tio sa att stressen gjorde det svårare att njuta. Mer än var tredje tyckte att helgerna kändes som en tävling (American Psychological Association, 2023).
Kvinnor bär mest. I en svensk undersökning tog kvinnor oftare huvudansvaret för pynt, julklappar och julstädning. 64 procent av kvinnorna och 54 procent av männen kände någon form av julstress (Amazon Sverige & YouGov, 2024).
Flödet höjer ribban
Årets julundersökning från Amazon och YouGov frågade drygt 1 000 svenskar om julen. 23 procent hade känt press att skapa en bra jul utifrån det de sett i sociala medier. Bland unga vuxna och småbarnsfamiljer var andelen högre, omkring fyra av tio. Tre av tio jämför sin jul med andras på nätet (Amazon Sverige & YouGov, 2026).
Det som skapade mest press var maten och baket, att hitta rätt julklappar och ett perfekt pyntat hem (Amazon Sverige & YouGov, 2026).
Forskningen förklarar varför. En sammanställning av 48 experiment med över 7 600 deltagare visade att när vi ser andra som verkar ha det bättre i sociala medier, mår vi oftast sämre – inte mer inspirerade. Självkänslan, måendet och välbefinnandet påverkades negativt. Vanlig scrollning i flödet gav ungefär samma effekt som utvalda bilder (McComb m.fl., 2023).
Flödet visar andras bästa ögonblick. Du jämför det med hela din vardag.
Påverkas högkänsliga mer?
Det finns ingen studie om högkänsliga och julen. Men det vi vet om draget ger en ledtråd.
Högkänslighet innebär att man bearbetar intryck djupare och lättare blir överstimulerad (Greven m.fl., 2019). Högre känslighet hänger också ihop med mer upplevd stress (Harrold m.fl., 2024). December är fullt av allt det där på samma gång: ljud, ljus, människor, förväntningar och beslut. Läs mer i Överstimulering – tecken och vad som hjälper.
Men det finns en andra sida. Högkänsliga får ofta ut mer av det som är bra (Pluess & Belsky, 2013). Doften av glögg. Levande ljus. Ett riktigt samtal vid bordet. Det är därför julen kan betyda så mycket – när den får plats. Läs mer i Högkänslighetens styrkor.
Det som gör julen bra
En amerikansk studie frågade 117 vuxna om deras jul. De som var nöjdast hade en jul där familjen och meningsfulla traditioner stod i centrum. När julen i stället handlade mest om att handla och få presenter var välbefinnandet lägre (Kasser & Sheldon, 2002).
Studien är gammal och liten. Men den pekar åt samma håll som mycket annan forskning. Det är inte mängden som gör julen. Det är det som känns meningsfullt.
Mindre intryck, mer jul
Råden bygger på Åsas erfarenhet och på forskningen ovan.
Välj tre saker. Vad betyder mest för dig i jul? Satsa på det. Resten får vara enkelt.
Rensa flödet. Pausa konton som får dig att känna dig otillräcklig. Eller ta en paus från Instagram i december.
Avregistrera dig. Black Friday och julreor betyder fler mejl, fler erbjudanden och fler beslut. Färre utskick ger mer lugn.
Lägg in luft. En dag utan planer mellan julbordet och släktbesöket gör stor skillnad.
Planera reträtten. En promenad, ett eget rum en stund, disken i köket. Det är inte otrevligt. Det är så du orkar vara med.
Sänk ribban. Köpt saffransbröd är också jul. Ingen minns om pepparkakorna var hembakade.
Prata om förväntningar i förväg. Hur länge stannar ni? Vem gör vad? Tydlighet minskar stressen för alla.
Njut på riktigt. Ta in de goda stunderna med alla sinnen. Det är din styrka.
Högkänsliga barn i juletider
Även barn påverkas av december. Lucia på förskolan, julavslutning, släkt och presentöppning är mycket på kort tid. Ett barn som blir argt, ledset eller drar sig undan på julafton kan behöva färre intryck och en lugn vrå. Läs mer i Tecken på att ett barn är högkänsligt.
När det blir för mycket
Julstress går oftast över när helgerna är slut. Men om tröttheten sitter i, eller om stressen har pågått länge, kan det vara tecken på något mer. Kontakta vårdcentralen eller ring 1177 för rådgivning. Läs mer i Högkänslig, stressad eller utmattad?
Är det nyhetsflödet snarare än julflödet som tar energi? Läs Högkänslig i ett mörkt nyhetsflöde.
Källor
Amazon Sverige & YouGov (2024). Kvinnor tar störst ansvar för julbestyren och känner också mest stress inför julen. Pressmeddelande 3 december 2024. Webbenkät med 1 018 svenskar 18+ som firar jul, 14–16 oktober 2024. https://press.aboutamazon.com/se/2026/10/kvinnor-tar-storst-ansvar-for-julbestyren-och-kanner-ocksa-mest-stress-infor-julen
Amazon Sverige & YouGov (2026). Julefridsrapporten 2026. Webbenkät med 1 018 svenskar 18+ som firar jul, 16–18 september 2026. https://press.aboutamazon.com/se/2026/11/atta-av-tio-struntar-i-arets-julklapp-sa-ser-svenskarnas-riktiga-onskelistor-ut-enligt-arets-julefridsrapport
American Psychological Association (2023). Even a joyous holiday season can cause stress for most Americans. Undersökning av The Harris Poll med 2 061 vuxna i USA, 14–16 november 2023. https://www.apa.org/news/press/releases/2023/11/holiday-season-stress
Greven, C. U., Lionetti, F., Booth, C., Aron, E. N., Fox, E., Schendan, H. E., Pluess, M., Bruining, H., Acevedo, B., Bijttebier, P., & Homberg, J. (2019). Sensory Processing Sensitivity in the context of Environmental Sensitivity: A critical review and development of research agenda. Neuroscience & Biobehavioral Reviews, 98, 287–305. https://doi.org/10.1016/j.neubiorev.2019.01.009
Harrold, A., Keating, K., Larkin, F., & Setti, A. (2024). The association between sensory processing and stress in the adult population: A systematic review. Applied Psychology: Health and Well-Being, 16(4), 2536–2566. https://doi.org/10.1111/aphw.12554
Kasser, T., & Sheldon, K. M. (2002). What makes for a merry Christmas? Journal of Happiness Studies, 3(4), 313–329. https://doi.org/10.1023/A:1021516410457
McComb, C. A., Vanman, E. J., & Tobin, S. J. (2023). A meta-analysis of the effects of social media exposure to upward comparison targets on self-evaluations and emotions. Media Psychology, 26(5), 612–635. https://doi.org/10.1080/15213269.2023.2180647
Mutz, M. (2016). Christmas and subjective well-being: A research note. Applied Research in Quality of Life, 11(4), 1341–1356. https://doi.org/10.1007/s11482-015-9441-8
Pluess, M., & Belsky, J. (2013). Vantage sensitivity: Individual differences in response to positive experiences. Psychological Bulletin, 139(4), 901–916. https://doi.org/10.1037/a0030196