Allt fler får adhd-diagnos – var kommer högkänsligheten in?

Nästan var sjunde tonårspojke. Nästan var tionde tonårsflicka. Adhd-diagnoserna i Sverige fortsätter att öka, och snabbast ökar de bland flickor och unga kvinnor. Men betyder det att fler har adhd? Forskningen ger ett mer komplicerat svar. Och någonstans i den bilden finns frågan om miljö och känslighet.

Diagnoserna ökar kraftigt

Socialstyrelsens senaste lägesbild kom i november 2026. Myndigheten uppskattar att nära 14 procent av pojkarna och omkring 9,5 procent av flickorna i åldern 10–17 år hade en adhd-diagnos 2025. Bland flickorna har nya fall ökat kraftigt sedan 2019, och i dag är andelen nya fall högre bland flickor än bland pojkar. Ökningen syns också bland unga vuxna, mest bland kvinnor (Socialstyrelsen, 2026).

Nivåerna ligger över vad internationella sammanställningar av prevalensstudier räknar med – upp till 10 procent av pojkarna och upp till 5 procent av flickorna (Socialstyrelsen, 2026).

Men dragen verkar inte öka

Flera studier pekar åt samma håll.

  • Stabilt i 30 år. En genomgång av 135 studier från hela världen fann inget som tydde på att andelen barn som uppfyller kriterierna för adhd har ökat under tre decennier. Skillnaderna mellan studier berodde främst på vilka metoder och kriterier som användes (Polanczyk m.fl., 2014).

  • Samma sak i Sverige. En svensk studie följde drygt 19 000 nioåriga tvillingar mellan 2004 och 2014. Andelen barn med adhd-drag på diagnosnivå var oförändrad. Under samma period ökade antalet barn med en adhd-diagnos mer än fem gånger (Rydell m.fl., 2018).

KI-professorn Sven Bölte sammanfattar det så här: det finns ingen adhd-epidemi. Det som ökar är diagnoserna, inte dragen (Karolinska Institutet, 2025).

Varför ökar diagnoserna?

Det finns inget enkelt svar. Socialstyrelsen nämner ökad kunskap, förändrade kognitiva krav i skola och samhälle och att fler med lindrigare besvär söker vård i dag (Socialstyrelsen, 2026). Bölte lyfter fler förklaringar (Karolinska Institutet, 2025):

  • Kriterierna tolkas bredare. Många som får diagnos i dag hade inte fått det för 30 år sedan.

  • Diagnosen har blivit nyckeln till stöd. Utan diagnos är det svårt att få hjälp, förståelse och resurser.

  • Kraven har ökat. Skolan har blivit stökigare och mindre strukturerad, med mer eget ansvar. Samhället går snabbare.

  • Flickor och kvinnor upptäcks. Kunskapen om hur adhd kan se ut hos flickor och kvinnor har ökat.

Att sammanhanget spelar roll syns i en svensk registerstudie. Barn födda i november och december, alltså de yngsta i klassen, fick oftare adhd-diagnos och adhd-läkemedel än de som var födda i januari och februari. Men när föräldrar skattade barnens symtom syntes ingen sådan skillnad (Halldner m.fl., 2014).

Samma barn. Olika krav. Olika utfall.

Överdiagnostik – en omstridd fråga

En genomgång av 334 studier drog slutsatsen att det finns övertygande tecken på att adhd överdiagnostiseras hos barn och unga, särskilt i lindrigare fall. Forskarna efterlyste ett stegvis förhållningssätt, där barnet får stöd och följs upp innan diagnosen ställs (Kazda m.fl., 2021).

Andra forskare och kliniker håller inte med. De menar att fler lindriga fall är väntat när fler letar, och att många med adhd fortfarande missas – med stora konsekvenser för dem (newsGP, 2021).

Socialstyrelsen tar inte ställning i frågan om överdiagnostik. Men myndigheten betonar att utredningar behöver vara breda, så att andra förklaringar till symtomen inte missas. Och att stöd ska ges tidigt, innan en diagnos har ställts (Socialstyrelsen, 2026).

Var kommer högkänsligheten in?

Här behöver vi vara tydliga. Det finns ingen studie som visar att högkänsliga får adhd-diagnos i stället för något annat. Men det finns tre kopplingar som är värda att lyfta.

1. Dragen överlappar delvis. I en brittisk studie med 274 vuxna hängde adhd-drag starkt ihop med högkänslighet (Panagiotidi m.fl., 2020). Både högkänsliga och personer med adhd kan bli överväldigade av intryck och ha svårt att koncentrera sig i stökiga miljöer. Men det är inte samma sak. Högkänslighet hängde ihop med hyperfokus och kognitiv flexibilitet även när forskarna tog hänsyn till adhd-drag (Schippers m.fl., 2025). Läs mer i Högkänslig, adhd eller autism? Det här säger forskningen.

2. Högkänslighet syns inte i en utredning. Högkänslighet är ett personlighetsdrag, inte en diagnos. Den finns inte med i diagnosmanualerna och mäts inte i en vanlig utredning. När Socialstyrelsen efterlyser breda utredningar som väger in andra förklaringar är det värt att fråga: vilka förklaringar finns ens på kartan?

3. Miljön påverkar de mest känsliga mest. Forskningen om miljökänslighet visar att de som är mest känsliga reagerar starkast på sin omgivning – både på det som är dåligt och på det som är bra (Belsky & Pluess, 2009; Greven m.fl., 2019). Om skolor och arbetsplatser har blivit mer högljudda, röriga och krävande är det rimligt att de mest känsliga är de som märker det först. Det är en hypotes, inte ett bevisat samband.

Kanske är frågan fel ställd

Bölte vill flytta fokus från frågan om man har en diagnos eller inte, till hur personen fungerar – med sina styrkor, sina svårigheter och sin miljö (Karolinska Institutet, 2025). Socialstyrelsen skriver att en diagnos inte alltid behöver bli aktuell, och att stödet ska komma tidigt (Socialstyrelsen, 2026).

Det är ett perspektiv som gynnar alla. En lugnare klassrumsmiljö, tydlig struktur och möjlighet till återhämtning hjälper barn med adhd. Det hjälper högkänsliga barn. Och det hjälper alla andra också.

Om du undrar över dig själv eller ditt barn

Adhd är en verklig funktionsnedsättning. För många är diagnosen en lättnad och vägen till rätt stöd och behandling. Den här artikeln är inget skäl att avstå från utredning.

  • Sök hjälp om vardagen inte fungerar. Vänd dig till vårdcentralen, elevhälsan eller ring 1177 för rådgivning.

  • Berätta hela bilden. Hur fungerar det i olika miljöer? Vad hjälper? Har det alltid varit så här?

  • Titta på miljön också. Vad händer när det är lugnare, mer förutsägbart och finns tid för återhämtning?

  • Man kan vara både och. Högkänslighet och adhd utesluter inte varandra.

Läs mer om tecken hos barn i Tecken på att ett barn är högkänsligt och om intryck som tar energi i Överstimulering – tecken och vad som hjälper.

Källor

Belsky, J., & Pluess, M. (2009). Beyond diathesis stress: Differential susceptibility to environmental influences. Psychological Bulletin, 135(6), 885–908. https://doi.org/10.1037/a0017376

Greven, C. U., Lionetti, F., Booth, C., Aron, E. N., Fox, E., Schendan, H. E., Pluess, M., Bruining, H., Acevedo, B., Bijttebier, P., & Homberg, J. (2019). Sensory Processing Sensitivity in the context of Environmental Sensitivity: A critical review and development of research agenda. Neuroscience & Biobehavioral Reviews, 98, 287–305. https://doi.org/10.1016/j.neubiorev.2019.01.009

Halldner, L., Tillander, A., Lundholm, C., Boman, M., Långström, N., Larsson, H., & Lichtenstein, P. (2014). Relative immaturity and ADHD: Findings from nationwide registers, parent- and self-reports. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 55(8), 897–904. https://doi.org/10.1111/jcpp.12229

Karolinska Institutet (2025). Varför ökar diagnoserna adhd och autism? Medicinvetarna, avsnitt 183, med Sven Bölte. 29 oktober 2025. https://ki.se/forskning/popularvetenskap-och-dialog/medicinvetarna-en-podd-om-kis-forskning/varfor-okar-adhd-och-autism-medicinvetarna-183/transkribering-av-183-varfor-okar-diagnoserna-adhd-och-autism

Kazda, L., Bell, K., Thomas, R., McGeechan, K., Sims, R., & Barratt, A. (2021). Overdiagnosis of attention-deficit/hyperactivity disorder in children and adolescents: A systematic scoping review. JAMA Network Open, 4(4), e215335. https://doi.org/10.1001/jamanetworkopen.2021.5335

newsGP (2021). Research finds ADHD is overdiagnosed, but experts raise concerns. The Royal Australian College of General Practitioners. https://www1.racgp.org.au/newsgp/clinical/research-finds-adhd-is-overdiagnosed-but-experts-r

Panagiotidi, M., Overton, P. G., & Stafford, T. (2020). The relationship between sensory processing sensitivity and attention deficit hyperactivity disorder traits: A spectrum approach. Psychiatry Research, 293, 113477. https://doi.org/10.1016/j.psychres.2020.113477

Polanczyk, G. V., Willcutt, E. G., Salum, G. A., Kieling, C., & Rohde, L. A. (2014). ADHD prevalence estimates across three decades: An updated systematic review and meta-regression analysis. International Journal of Epidemiology, 43(2), 434–442. https://doi.org/10.1093/ije/dyt261

Rydell, M., Lundström, S., Gillberg, C., Lichtenstein, P., & Larsson, H. (2018). Has the attention deficit hyperactivity disorder phenotype become more common in children between 2004 and 2014? Trends over 10 years from a Swedish general population sample. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 59(8), 863–871. https://doi.org/10.1111/jcpp.12882

Schippers, L. M., Hoogman, M., & Greven, C. U. (2025). Sensory processing sensitivity and the association with attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD) traits, and ADHD-related strengths in the general population. Current Research in Behavioral Sciences, 9, 100193. https://doi.org/10.1016/j.crbeha.2025.100193

Socialstyrelsen (2026). Lägesbild av vanliga psykiatriska diagnoser bland barn och unga vuxna. Artikelnummer 2026-11-10411. https://www.socialstyrelsen.se/contentassets/298c8d84b26840a1aa77aa8fed68023b/2026-11-10411.pdf

Föregående
Föregående

Högkänslig i ett mörkt nyhetsflöde – vad säger forskningen?

Nästa
Nästa

Högkänslig, adhd eller autism? Det här säger forskningen