Ljud som skaver. Kläder som kliar. Dagar som tar slut långt innan kvällen. Det känner många högkänsliga igen. Men det känner också många med adhd eller autism igen. Så hur hänger det ihop? Är det samma sak? Kan man vara både och? Här är vad forskningen säger – inklusive de senaste studierna.
Först: vad är vad?
Högkänslighet är ett personlighetsdrag. Forskarna kallar det sensory processing sensitivity och beskriver det som ett temperamentsdrag, inte en störning (Greven m.fl., 2019). Det handlar om att ta in och bearbeta intryck djupare. Ungefär var tredje person hamnar i den mest känsliga gruppen (Lionetti m.fl., 2018).
Adhd och autism är neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF. De fastställs genom en neuropsykiatrisk utredning i vården. Att ha NPF betyder inte att man är sjuk, utan att man fungerar annorlunda än vad samhället oftast förväntar sig (1177, 2023).
En skillnad är viktig. En NPF-diagnos förutsätter svårigheter som påverkar vardagen. Högkänslighet gör det inte. Draget kan finnas utan några problem alls (Damatac m.fl., 2025).
Frågan blir allt vanligare. Mellan 2019 och 2022 ökade andelen barn och unga med en adhd-diagnos med upp till 50 procent (Socialstyrelsen, 2023). Många vuxna funderar också på om de har adhd eller autism, eller om de ”bara” är högkänsliga.
Det som liknar
Känslighet för sinnesintryck finns i alla tre.
Vid autism är över- eller underkänslighet för sinnesintryck en del av själva diagnoskriterierna (American Psychiatric Association, 2013).
Vid adhd är det inget diagnoskriterium. Men det är vanligt. I en studie med 116 vuxna med adhd rapporterade 43 procent av kvinnorna och 22 procent av männen över- eller underkänslighet för sinnesintryck. Ju mer adhd-symtom, desto mer sensoriska avvikelser. Sambandet fanns oberoende av autistiska drag (Bijlenga m.fl., 2017).
Vid högkänslighet är känslighet för subtila intryck och lätthet att bli överstimulerad en kärna i draget (Greven m.fl., 2019).
Överstimulering och starka känslomässiga reaktioner är alltså gemensamma nämnare (Schippers m.fl., 2025). Det är därför de så lätt blandas ihop. Läs mer om hur överstimulering märks i Överstimulering – tecken och vad du kan göra.
Högkänslighet och adhd – vad visar studierna?
Tre studier på vuxna i den allmänna befolkningen, inte patienter, ger en bild.
Storbritannien, 2020. 274 vuxna fyllde i HSP-skalan och ett formulär om adhd-drag. Sambandet var måttligt (r = 0,42). Både ouppmärksamhet och hyperaktivitet hängde ihop med högre känslighet (Panagiotidi m.fl., 2020).
Storbritannien, 2025. Den nyaste och största studien. Knappt 700 vuxna deltog. Sambandet var återigen positivt men något svagare (r = 0,36). Alla delar av högkänsligheten hängde ihop med adhd-drag, mest känsligheten för sinnesintryck. De 20 deltagare som uppgav att de hade en adhd-diagnos låg tydligt högre i känslighet än övriga. Forskarnas slutsats: högkänslighet och adhd är ”related, but separate constructs” – besläktade, men olika saker (Schippers m.fl., 2025).
Nederländerna, 2025. 252 vuxna mellan 30 och 39 år. Här fanns inget samband alls mellan den totala känsligheten och adhd-drag. Men på detaljnivå syntes ett mönster. Ouppmärksamhet hängde ihop med starkare känslomässiga och kroppsliga reaktioner. Hyperaktivitet och impulsivitet hade inget samband med någon del av högkänsligheten (Damatac m.fl., 2025).
Sammantaget: det finns ett överlapp, främst kring överstimulering och känslomässig reaktivitet. Men hyperaktivitet och impulsivitet, som är kärnan i adhd, är inte en del av högkänslighet.
Högkänslighet och autism – vad visar studierna?
USA, 2008. 201 universitetsstudenter. Lätthet att bli överstimulerad och låg tröskel för sinnesintryck hängde ihop med autistiska drag. Den estetiska känsligheten, att bli djupt berörd av musik, konst och natur, hängde bara ihop med ett av de autistiska dragen: uppmärksamhet på detaljer (Liss m.fl., 2008).
Nederländerna, 2025. Samma studie som ovan. Inget samband mellan total känslighet och autistiska drag. Men på detaljnivå skilde sig det åt. Högkänslighet innehåller social och känslomässig lyhördhet, att fånga upp andras känslor och stämningar. Den delen gick åt motsatt håll mot autistiska drag. Forskarna föreslår att just social lyhördhet, fantasi och förmågan att njuta av sinnesintryck skiljer högkänslighet från autism (Damatac m.fl., 2025).
Hjärnforskning, 2018. En genomgång av hjärnavbildningsstudier fann att högkänsliga visar mer aktivitet i områden kopplade till empati, belöning och känslor när de möter andras känslor. Vid autism såg mönstret annorlunda ut i de studier som ingick (Acevedo m.fl., 2018). Jämförelsen bygger dock på separata studier, inte en direkt jämförelse. Forskarna kallar själva resultaten preliminära.
Så skiljer de sig åt
Drag eller diagnos. Högkänslighet är ett personlighetsdrag. Adhd och autism är diagnoser som kräver en utredning och svårigheter i vardagen.
Kärnan. Vid högkänslighet: djup bearbetning och lyhördhet. Vid adhd: svårigheter att reglera uppmärksamhet och aktivitet. Vid autism: skillnader i social kommunikation, samt begränsade intressen och beteenden (American Psychiatric Association, 2013).
Det sociala. Högkänsliga fångar ofta upp andras känslor och stämningar snabbt. Det är en del av draget (Acevedo m.fl., 2018; Damatac m.fl., 2025).
Hur vanligt. Högkänslighet är betydligt vanligare. Omkring 20–30 procent ligger högt på draget. Adhd beräknas finnas hos 3–7 procent (Schippers m.fl., 2025).
Kan man vara både och?
Ja. Det ena utesluter inte det andra.
I den brittiska studien från 2025 låg de med adhd-diagnos högre i känslighet än övriga (Schippers m.fl., 2025). Och NPF förekommer ofta tillsammans. En sammanställning av studier visade att omkring 28 procent av autistiska personer också har adhd (Lai m.fl., 2019).
För den som har en NPF-diagnos kan högkänslighet ändå vara ett användbart sätt att förstå sig själv. Och för den som är högkänslig kan det ibland finnas något mer som behöver utredas.
Styrkorna – även här finns forskning
Den brittiska studien från 2025 tittade också på styrkor som ofta förknippas med adhd. Högre känslighet hängde ihop med mer hyperfokus och större kognitiv flexibilitet. Den estetiska känsligheten hängde ihop med nyfikenhet, empati och humor. Samtidigt hängde högre känslighet ihop med att ha svårare för osäkerhet och det oförutsägbara (Schippers m.fl., 2025). Sambanden fanns kvar även när man tog hänsyn till adhd-drag.
Känslighet är ingen svaghet. Den följer med både utmaningar och förmågor – oavsett om man har en diagnos eller inte.
Vad forskningen inte säger än
Nästan allt bygger på självskattning. Deltagarna fyller i formulär om sig själva.
Få har en fastställd diagnos. I de flesta studier mäts adhd- och autistiska drag i den allmänna befolkningen. I studien från 2025 hade bara 20 personer en adhd-diagnos, och den var självrapporterad (Schippers m.fl., 2025).
Studierna är tvärsnittsstudier. De visar samband vid ett tillfälle. Inte vad som orsakar vad.
Effekterna är små till måttliga. Överlappet är verkligt, men långt ifrån totalt.
Forskarna efterlyser studier med kliniskt utredda grupper (Schippers m.fl., 2025). Tills dess är det klokt att hålla isär begreppen.
Vad betyder det för dig?
Känner du igen dig i högkänslighet? Då kan det vara en förklaring som hjälper. Men den förklarar inte allt.
Om svårigheterna har funnits sedan barndomen, finns i många olika sammanhang och gör vardagen tung – prata med vården. Bara en neuropsykiatrisk utredning kan svara på om det handlar om adhd eller autism (1177, 2023).
Och har du redan en diagnos? Då kan du ändå vara högkänslig. Att förstå båda delarna kan göra det lättare att hitta rätt anpassningar.
Vill du veta mer? Läs Är högkänslighet en diagnos? och Hur vet jag om jag är högkänslig? För barn och elever: Högkänsliga barn i klassrummet.
Vill ni arbeta med olika känslighet på er arbetsplats eller skola?
Jag föreläser för chefer, HR och team om olika känslighet och ett hållbart arbetsliv. Läs mer på asavikman.com/foretag. För skolor finns digital kompetensutveckling om högkänsliga och intryckskänsliga elever: För skolor.
Källor
1177 (2023). Neuropsykiatrisk utredning. Uppdaterad 30 mars 2023. https://www.1177.se/undersokning-behandling/undersokningar-och-provtagning/psykiatriska-utredningar/neuropsykiatrisk-utredning/
Acevedo, B., Aron, E., Pospos, S., & Jessen, D. (2018). The functional highly sensitive brain: A review of the brain circuits underlying sensory processing sensitivity and seemingly related disorders. Philosophical Transactions of the Royal Society B: Biological Sciences, 373(1744), 20170161. https://doi.org/10.1098/rstb.2017.0161
American Psychiatric Association (2013). Diagnostic and statistical manual of mental disorders (5th ed.). American Psychiatric Publishing.
Bijlenga, D., Tjon-Ka-Jie, J. Y. M., Schuijers, F., & Kooij, J. J. S. (2017). Atypical sensory profiles as core features of adult ADHD, irrespective of autistic symptoms. European Psychiatry, 43, 51–57. https://doi.org/10.1016/j.eurpsy.2017.02.481
Damatac, C. G., ter Avest, M. J., Wilderjans, T. F., De Gucht, V., Woestenburg, D. H. A., Landeweerd, L., Galesloot, T. E., Geerligs, L., Homberg, J. R., & Greven, C. U. (2025). Exploring sensory processing sensitivity: Relationships with mental and somatic health, interactions with positive and negative environments, and evidence for differential susceptibility. Current Research in Behavioral Sciences, 8, 100165. https://doi.org/10.1016/j.crbeha.2024.100165
Greven, C. U., Lionetti, F., Booth, C., Aron, E. N., Fox, E., Schendan, H. E., Pluess, M., Bruining, H., Acevedo, B., Bijttebier, P., & Homberg, J. (2019). Sensory Processing Sensitivity in the context of Environmental Sensitivity: A critical review and development of research agenda. Neuroscience & Biobehavioral Reviews, 98, 287–305. https://doi.org/10.1016/j.neubiorev.2019.01.009
Lai, M.-C., Kassee, C., Besney, R., Bonato, S., Hull, L., Mandy, W., Szatmari, P., & Ameis, S. H. (2019). Prevalence of co-occurring mental health diagnoses in the autism population: A systematic review and meta-analysis. The Lancet Psychiatry, 6(10), 819–829. https://doi.org/10.1016/S2215-0366(19)30289-5
Lionetti, F., Aron, A., Aron, E. N., Burns, G. L., Jagiellowicz, J., & Pluess, M. (2018). Dandelions, tulips and orchids: Evidence for the existence of low-sensitive, medium-sensitive and high-sensitive individuals. Translational Psychiatry, 8, 24. https://doi.org/10.1038/s41398-017-0090-6
Liss, M., Mailloux, J., & Erchull, M. J. (2008). The relationships between sensory processing sensitivity, alexithymia, autism, depression, and anxiety. Personality and Individual Differences, 45(3), 255–259. https://doi.org/10.1016/j.paid.2008.04.009
Panagiotidi, M., Overton, P. G., & Stafford, T. (2020). The relationship between sensory processing sensitivity and attention deficit hyperactivity disorder traits: A spectrum approach. Psychiatry Research, 293, 113477. https://doi.org/10.1016/j.psychres.2020.113477
Schippers, L. M., Hoogman, M., & Greven, C. U. (2025). Sensory processing sensitivity and the association with attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD) traits, and ADHD-related strengths in the general population. Current Research in Behavioral Sciences, 9, 100193. https://doi.org/10.1016/j.crbeha.2025.100193
Socialstyrelsen (2023). Fortsatt kraftig ökning av adhd-diagnoser. Pressmeddelande 28 november 2023. https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/fortsatt-kraftig-okning-av-adhd-diagnoser/