Högkänsliga medarbetare påverkas mer av sin arbetsmiljö. Åt båda hållen. Höga krav slår hårdare. Men bra ledarskap och goda resurser ger också mer. Flera studier från de senaste åren pekar åt det hållet (Vander Elst m.fl., 2019; Onesti m.fl., 2024). För en chef betyder det något enkelt: det du gör spelar extra stor roll.
Högkänslighet – kort om draget
Högkänslighet, på engelska sensory processing sensitivity, är ett personlighetsdrag. Ingen diagnos. Den som är högkänslig bearbetar intryck djupare och reagerar starkare på sin omgivning. Läs mer i Är högkänslighet en diagnos?
Hur många är högkänsliga? Siffrorna varierar mellan studier. I en studie av 311 utlandsstationerade medarbetare var andelen 26,4 procent (Andresen m.fl., 2018). Det rör sig alltså inte om några enstaka personer. På de flesta arbetsplatser finns det högkänsliga.
Vad säger forskningen om högkänsliga på jobbet?
Forskningen om högkänslighet i arbetslivet är ny. De flesta studier är enkätstudier vid ett enda tillfälle. De visar samband, inte orsaker. Men de pekar åt samma håll.
Krav slår hårdare
En av de första studierna om högkänslighet på jobbet kom 2008. Den fann samband mellan högkänslighet och flera aspekter av arbetsrelaterad stress (Evers m.fl., 2008).
En belgisk studie med 1 019 anställda gick djupare. Två delar av högkänsligheten – att lätt bli överväldigad och att ha låg tröskel för sinnesintryck – förstärkte sambandet mellan höga arbetskrav och emotionell utmattning (Vander Elst m.fl., 2019).
I en studie av 311 utlandsstationerade var högkänsliga mer benägna att vilja lämna sitt uppdrag. Sambandet gick helt via upplevd stress (Andresen m.fl., 2018). Forskarnas slutsats: högkänsliga behöver kunna dra sig undan från intryck som blir för mycket.
Bra förutsättningar ger mer
Samma belgiska studie visade också något annat. Hos medarbetare med låg tröskel för sinnesintryck var sambandet mellan goda resurser i arbetet och att hjälpa andra på jobbet starkare (Vander Elst m.fl., 2019). Forskarna beskriver högkänslighet som både en sårbarhetsfaktor och en personlig resurs.
En italiensk studie med 317 anställda undersökte ledarskap. Ett demokratiskt ledarskap, och ett ledarskap som gav gruppen stort eget utrymme, dämpade stressfaktorernas negativa effekt på välbefinnandet – särskilt hos högkänsliga (Onesti m.fl., 2024).
Styrkor som syns i studierna
En artikel från 2022 redovisar två studier där anställda svarade vid två tillfällen med en månads mellanrum. Medarbetare med hög estetisk känslighet tog mer initiativ i sitt arbete. För dem hängde ett komplext arbete också ihop med mer initiativ – något som inte gällde dem med låg estetisk känslighet (Schmitt, 2022). Författaren påpekar att mer forskning behövs innan man drar praktiska slutsatser.
En studie med 516 anställda fann att olika delar av känsligheten hängde ihop med utbrändhet på olika sätt. Stark känslomässig reaktivitet hängde ihop med mer utbrändhetssymtom. Att uppfatta små nyanser hängde ihop med färre (Golonka & Gulla, 2021).
Känslighet är alltså inte en enda sak. Den rymmer både risker och tillgångar.
Vanliga utmaningar för högkänsliga på jobbet
Det här avsnittet bygger på Åsas erfarenhet från föreläsningar och workshops, inte på ett enskilt forskningsresultat.
Öppna kontor med mycket ljud och rörelse.
Täta möten utan luft emellan.
Otydliga förväntningar som måste tolkas.
Konflikter som ligger och skaver.
Att alltid vara nåbar.
Inget av detta är unikt för högkänsliga. Men det tar ofta mer kraft för den som tar in mer.
Vad kan chefer och HR göra?
Forskningen pekar på två saker: att hålla kraven rimliga och att bygga goda resurser. Det gynnar alla. Och det kan göra extra stor skillnad för de mest känsliga.
Följ arbetsmiljöreglerna – de handlar om just detta
Sedan 1 januari 2025 gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2023:2. De ersatte bland annat AFS 2015:4 om organisatorisk och social arbetsmiljö.
Arbetsgivaren ska se till att arbetsuppgifterna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Resurserna ska anpassas till kraven i arbetet (AFS 2023:2, 2 kap. 6 §). Bland resurserna räknas möjligheter till återhämtning (2 kap. 3 §). Arbetsmiljöverket rekommenderar också att arbetsgivaren särskilt uppmärksammar möjligheterna till återhämtning när arbetstiden planeras (allmänna råd till 2 kap. 9 §).
Konkreta steg
Åsas råd från arbetet med organisationer:
Skapa platser att gå undan till. Ett tyst rum. Möjlighet att arbeta hemifrån vid koncentrationskrävande uppgifter.
Lägg luft mellan mötena. Fem minuter gör skillnad.
Var tydlig. Om förväntningar, prioriteringar och vad som är bra nog.
Fråga. "Vad behöver du för att göra ditt bästa jobb?" Och lyssna på svaret.
Se styrkorna. Den som märker detaljer, stämningar och risker tidigt är en tillgång – om det är tryggt att säga det. Läs mer i Vad är psykologisk trygghet?
Är du själv högkänslig på jobbet?
Ta din trötthet på allvar. Planera in återhämtning under dagen, inte bara efter. Och prata med din chef om vad som hjälper dig. Läs också Överstimulering – tecken och vad som hjälper.
Vill ni arbeta med känslighet på er arbetsplats?
Jag föreläser för företag och organisationer om olika sätt att fungera och om ett hållbart arbetsliv. Läs mer på asavikman.com/foretag.
Källor
Andresen, M., Goldmann, P., & Volodina, A. (2018). Do overwhelmed expatriates intend to leave? The effects of sensory processing sensitivity, stress, and social capital on expatriates' turnover intention. European Management Review, 15(3), 315–328. https://doi.org/10.1111/emre.12120
Evers, A., Rasche, J., & Schabracq, M. J. (2008). High sensory-processing sensitivity at work. International Journal of Stress Management, 15(2), 189–198. https://doi.org/10.1037/1072-5245.15.2.189
Golonka, K., & Gulla, B. (2021). Individual differences and susceptibility to burnout syndrome: Sensory processing sensitivity and its relation to exhaustion and disengagement. Frontiers in Psychology, 12, 751350. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2021.751350
Onesti, G., Bellante, F., Lionetti, F., Fasolo, M., & Palumbo, R. (2024). The interplay among environmental sensitivity, job stressors, and leadership styles on employee well-being. Scientific Reports, 14, 27397. https://doi.org/10.1038/s41598-024-78562-5
Schmitt, A. (2022). Sensory processing sensitivity as a predictor of proactive work behavior and a moderator of the job complexity–proactive work behavior relationship. Frontiers in Psychology, 13, 859006. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2022.859006
Vander Elst, T., Sercu, M., Van den Broeck, A., Van Hoof, E., Baillien, E., & Godderis, L. (2019). Who is more susceptible to job stressors and resources? Sensory-processing sensitivity as a personal resource and vulnerability factor. PLoS ONE, 14(11), e0225103. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0225103
Arbetsmiljöverket (2023). Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om planering och organisering av arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar (AFS 2023:2). I kraft 1 januari 2025. https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/planering-och-organisering-av-arbetsmiljoarbete-grundlaggande-skyldigheter-for-dig-med-arbetsgivaransvar-afs2023-2.pdf