Ljud skaver. Koncentrationen sviktar. Tröttheten sitter i. Är det högkänslighet? Stress? Utmattning? Kanske adhd? Symtomen liknar varandra, men de betyder olika saker och kräver olika lösningar. Här är vad forskningen säger om hur högkänslighet, stress och utmattning hänger ihop – och hur du kan skilja dem åt.
Ett stort problem i Sverige
I september 2025 pågick 42 000 sjukfall på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa. Fyra av fem var kvinnor. Stressrelaterad ohälsa stod för 22 procent av alla utgifter för sjukpenning 2024 (Försäkringskassan, 2026).
Utmattningssyndrom är en svensk diagnos. Den infördes 2005 (Lindsäter m.fl., 2022). Enligt 1177 är det en följd av svår stress i kombination med för lite återhämtning (1177, 2023).
Högkänsliga och stress – vad säger forskningen?
En systematisk översikt från 2024 gick igenom 20 studier om känslighet för sinnesintryck och stress hos vuxna. Slutsatsen var tydlig. Högre poäng på HSP-skalan hängde genomgående ihop med mer upplevd stress. Sambandet var måttligt (Harrold m.fl., 2024).
Burnout på jobbet har studerats i flera yrken:
Bland 516 anställda hängde känslighet ihop med symtom på utbrändhet. Men inte alla delar av draget. Starka känslomässiga reaktioner var kopplade till mer utbrändhet. Att lägga märke till subtila detaljer verkade i stället kunna skydda mot utmattning (Golonka & Gulla, 2021).
Bland 1 566 spanska vård- och skolanställda var högkänslighet en riskfaktor för utbrändhet under pandemins första period. Ett undantag fanns: låg tröskel för sinnesintryck hängde ihop med en starkare känsla av att lyckas i jobbet (Pérez-Chacón m.fl., 2021).
I en nederländsk studie med 252 vuxna hängde högkänslighet ihop med mer stress, utbrändhet och kroppsliga besvär. Sambandet med utbrändhet fanns kvar även när forskarna tog hänsyn till neuroticism (Damatac m.fl., 2025).
Men miljön avgör – åt båda hållen
Det här är den viktigaste delen. Högkänsliga påverkas inte bara mer av det svåra. De påverkas också mer av det goda.
I en studie med 198 lärare hade de mest känsliga mer utbrändhet, särskilt när stressen var hög. Men i ett positivt och stöttande skolklimat minskade utbrändheten hos just de högkänsliga lärarna. Forskarna beskriver känsligheten som en styrka för att ta till sig positiva erfarenheter (Sperati m.fl., 2024).
Samma mönster syns i den nederländska studien. Högkänsliga med mycket socialt stöd var mer nöjda med livet. Högkänsliga med lite stöd var mindre nöjda (Damatac m.fl., 2025).
En studie bland anställda fann också att arbetskrav slog hårdare och resurser gav mer för de mest känsliga (Vander Elst m.fl., 2019).
Känsligheten i sig är alltså inte problemet. Kombinationen av hög känslighet, höga krav och för lite stöd och återhämtning är det.
Ett förbehåll: nästan alla studier är tvärsnittsstudier. De visar samband, inte orsak. Forskarna efterlyser studier som följer människor över tid (Harrold m.fl., 2024).
Så skiljer du dem åt
Här är en förenklad bild. Den ersätter inte en bedömning i vården.
Högkänslighet är ett personlighetsdrag. Det har funnits hela livet. Du har lätt att bli överstimulerad, men också lätt att ta in det som är bra (Greven m.fl., 2019).
Överstimulering är när intrycken blir för många. Det går över när du får vila. Läs mer i Överstimulering – tecken och vad som hjälper.
Stress klarar kroppen för det mesta av, om den får tillräckligt med tid för återhämtning (1177, 2023).
Utmattningssyndrom kommer efter hög stress under minst ett halvår. Symtomen har pågått i minst två veckor. Det typiska är en trötthet som inte går att vila bort (1177, 2023). För diagnos krävs en tydligt minskad psykisk energi, som sämre ork eller längre tid att återhämta sig efter ansträngning (Lindsäter m.fl., 2022).
Lägg märke till en sak. Enligt 1177 kan den som har utmattningssyndrom bli väldigt känslig för ljud (1177, 2023). Ljudkänslighet kan alltså vara ett tecken på utmattning. Inte bara på högkänslighet.
En enkel fråga kan hjälpa: har det alltid varit så här, eller har det blivit så? Högkänslighet är något du har med dig. Utmattning är en förändring.
Utmattning eller adhd?
Även det här blandas ihop. Vid utmattningssyndrom är det vanligt att glömma saker, ha svårt att koncentrera sig och att planera och prioritera (1177, 2023). Det kan likna adhd.
Skillnaden ligger i tiden. För en adhd-diagnos ska flera symtom ha funnits före 12 års ålder, och i mer än ett sammanhang (American Psychiatric Association, 2013). Kognitiva besvär vid utmattning kommer efter en lång period av stress.
Man kan ha både adhd och utmattningssyndrom. Och man kan vara högkänslig samtidigt. Därför är det viktigt att låta vården göra bedömningen. Läs mer i Högkänslig, adhd eller autism? Det här säger forskningen.
Diagnosen förändras
Sverige går över till WHO:s nya diagnossystem ICD-11. Där finns ingen kod för utmattningssyndrom. Den svenska koden finns kvar tills vidare, och hur stressrelaterad ohälsa ska kodas i framtiden utreds (Socialstyrelsen, 2026).
Besvären är lika verkliga, oavsett vad diagnosen heter.
Vad kan du göra?
Ta tidiga tecken på allvar. Sömnproblem, magbesvär och trötthet kan vara kroppens första varningar. Ju tidigare du får stöd, desto snabbare brukar det gå att bli bra (1177, 2023).
Planera återhämtning varje dag. Inte bara på semestern. Läs mer i Återhämtning på jobbet – vad säger forskningen om pauser?
Se över miljön, inte bara dig själv. Forskningen visar att stöd och ett gott klimat gör störst skillnad för de mest känsliga (Sperati m.fl., 2024).
Prata med din chef. Arbetsgivaren ansvarar för att arbetet inte gör dig sjuk (1177, 2023).
Sök vård om tröttheten inte släpper. Kontakta vårdcentralen eller företagshälsovården. Du kan också ringa 1177 (1177, 2023).
Har du varit utmattad? Många blir mer känsliga för stress efteråt (1177, 2023). Det är ingen svaghet. Det är information om vad du behöver.
Till dig som är chef eller HR
Forskningen pekar åt samma håll gång på gång. De mest känsliga medarbetarna är inte de som klarar minst. De är de som får ut mest av en bra arbetsmiljö (Sperati m.fl., 2024; Vander Elst m.fl., 2019). Läs mer i Anpassa arbetsmiljön efter olika behov – så gör ni.
Jag föreläser för chefer, HR och team om olika känslighet och ett hållbart arbetsliv. Läs mer på asavikman.com/foretag.
Källor
1177 (2023). Utmattningssyndrom. Uppdaterad 31 mars 2023. https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/hjarna-och-nerver/utmattningssyndrom/
American Psychiatric Association (2013). Diagnostic and statistical manual of mental disorders (5th ed.). American Psychiatric Publishing.
Damatac, C. G., ter Avest, M. J., Wilderjans, T. F., De Gucht, V., Woestenburg, D. H. A., Landeweerd, L., Galesloot, T. E., Geerligs, L., Homberg, J. R., & Greven, C. U. (2025). Exploring sensory processing sensitivity: Relationships with mental and somatic health, interactions with positive and negative environments, and evidence for differential susceptibility. Current Research in Behavioral Sciences, 8, 100165. https://doi.org/10.1016/j.crbeha.2024.100165
Försäkringskassan (2026). Psykisk ohälsa i dagens arbetsliv. Försäkringskassans lägesrapport 2026:1. https://www.forsakringskassan.se/download/18.9fd5de919ac9bfb0a5395/1768298356577/psykisk-ohalsa-i-dagens-arbetsliv-forsakringskassans-lagesrapport-2026-1.pdf
Golonka, K., & Gulla, B. (2021). Individual differences and susceptibility to burnout syndrome: Sensory processing sensitivity and its relation to exhaustion and disengagement. Frontiers in Psychology, 12, 751350. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2021.751350
Greven, C. U., Lionetti, F., Booth, C., Aron, E. N., Fox, E., Schendan, H. E., Pluess, M., Bruining, H., Acevedo, B., Bijttebier, P., & Homberg, J. (2019). Sensory Processing Sensitivity in the context of Environmental Sensitivity: A critical review and development of research agenda. Neuroscience & Biobehavioral Reviews, 98, 287–305. https://doi.org/10.1016/j.neubiorev.2019.01.009
Harrold, A., Keating, K., Larkin, F., & Setti, A. (2024). The association between sensory processing and stress in the adult population: A systematic review. Applied Psychology: Health and Well-Being, 16(4), 2536–2566. https://doi.org/10.1111/aphw.12554
Lindsäter, E., Svärdman, F., Wallert, J., Ivanova, E., Söderholm, A., Fondberg, R., Nilsonne, G., Cervenka, S., Lekander, M., & Rück, C. (2022). Exhaustion disorder: Scoping review of research on a recently introduced stress-related diagnosis. BJPsych Open, 8(5), e159. https://doi.org/10.1192/bjo.2022.559
Pérez-Chacón, M., Chacón, A., Borda-Mas, M., & Avargues-Navarro, M. L. (2021). Sensory processing sensitivity and compassion satisfaction as risk/protective factors from burnout and compassion fatigue in healthcare and education professionals. International Journal of Environmental Research and Public Health, 18(2), 611. https://doi.org/10.3390/ijerph18020611
Socialstyrelsen (2026). Övergång från ICD-10 till ICD-11. Uppdaterad 13 oktober 2026. https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/klassifikationer-och-koder/icd-11/
Sperati, A., Persico, M. E., Palumbo, R., Fasolo, M., Spinelli, M., Pluess, M., D'Urso, G., & Lionetti, F. (2024). The role of individual differences in environmental sensitivity in teachers' stress and burnout at work. Stress and Health, 40(6), e3491. https://doi.org/10.1002/smi.3491
Vander Elst, T., Sercu, M., Van den Broeck, A., Van Hoof, E., Baillien, E., & Godderis, L. (2019). Who is more susceptible to job stressors and resources? Sensory-processing sensitivity as a personal resource and vulnerability factor. PLoS ONE, 14(11), e0225103. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0225103