I varje klass finns elever som tar in mer. De märker att stämningen ändras innan någon sagt något. De hör surret från ventilationen. De är tröttare än kompisarna när dagen är slut. Och de är ofta de elever som växer mest när förutsättningarna är rätt. Här är vad forskningen säger – och vad du som lärare kan göra.
Hur många elever handlar det om?
Ungefär 20–35 procent av barn och unga hör till den mest känsliga gruppen (Pluess m.fl., 2018). I en klass med 25 elever kan det alltså vara fem till åtta stycken.
Känslighet är ett personlighetsdrag. Ingen diagnos. Alla barn har det i någon grad. Läs mer om hur det märks i Tecken på att ett barn är högkänsligt.
Ljudmiljön spelar större roll än man tror
En forskningsöversikt om buller och lärande visar att barn påverkas mer av buller än vuxna. Yngre barn behöver tydligare skillnad mellan tal och bakgrundsljud för att uppfatta vad som sägs. Ljud som förändras, som tal, stör läsning och minne mer än jämnt brus. Och efterklang i kombination med buller försämrar barns förståelse av det som sägs (Klatte m.fl., 2013).
Det här gäller alla elever, inte bara de känsligaste. Men för den som tar in mer blir priset ofta högre. En lugnare ljudmiljö är en insats som gynnar hela klassen.
Goda insatser ger mest hos de mest känsliga
Känsliga barn påverkas mer av en svår miljö. Men de får också ut mer av en bra. Två studier från skolan visar det.
I London gick flickor i 11–13-årsåldern ett tolv veckor långt program för att förebygga depression. De mest känsliga flickorna fick färre depressionssymtom, och effekten höll i sig upp till ett år. Hos de minst känsliga syntes ingen effekt (Pluess & Boniwell, 2015).
I Italien deltog drygt 2 000 elever i årskurs 4 och 6 i en studie av antimobbningsprogrammet KiVa. Bland pojkarna minskade utsattheten för mobbning ungefär dubbelt så mycket hos de mest känsliga som hos dem med medelhög känslighet (Nocentini m.fl., 2018).
Slutsatsen är hoppfull. Det en lärare gör för att skapa trygghet och struktur kan göra störst skillnad just för de elever som annars lätt blir överväldigade. Läs mer om forskningen i Orkidé, tulpan eller maskros?
Sju saker du kan göra i klassrummet
Råden bygger på Åsas erfarenhet från arbetet med skolor, inte på en enskild studie.
Förvarna. Berätta vad som händer under dagen. Säg till i god tid när något ändras, som en vikarie, ett prov eller en utflykt.
Gör övergångarna tydliga. Byten mellan lektioner, lokaler och aktiviteter tar energi. En kort paus eller ett fast startmoment hjälper.
Ha en lugn plats. Ett hörn, ett grupprum eller hörselkåpor som är okej att använda. Utan att eleven behöver förklara sig.
Tänk på gruppstorleken. Många känsliga elever tänker och bidrar bättre i par eller små grupper än inför hela klassen.
Ge betänketid. Den som bearbetar djupt svarar inte alltid först. Det betyder inte att svaret saknas.
Ta reaktioner på allvar. ”Det är för mycket ljud” är information. Inte överkänslighet.
Se styrkorna och säg dem högt. Noggrannhet, empati, uppmärksamhet på detaljer. När eleven får höra att det är förmågor blir de lättare att använda.
Extra anpassningar kräver ingen diagnos
Om en elev riskerar att inte nå målen ska skolan snabbt ge stöd i form av extra anpassningar inom den vanliga undervisningen (skollagen 3 kap. 5 §). Det behövs inget formellt beslut. Och en diagnos får aldrig vara ett villkor för att en elev ska få stöd i skolan (Skolverket, 2021).
Högkänslighet är i sig ingen grund för stöd. Det som avgör är elevens behov. Men de anpassningar som hjälper känsliga elever – förvarning, en lugn plats, tydlig struktur – är ofta just sådana som ryms i den vanliga undervisningen.
Högkänsligt eller något annat?
Känslighet förklarar inte allt. Om en elev har stora svårigheter i skolan, mår dåligt eller är mycket frånvarande behöver det utredas. Prata med elevhälsan. Läs mer i Är högkänslighet en diagnos?
Vill ni arbeta med detta på er skola?
Jag håller digital kompetensutveckling för skolor om högkänsliga och intryckskänsliga elever. Läs mer på För skolor eller begär ett informationsunderlag.
Källor
Klatte, M., Bergström, K., & Lachmann, T. (2013). Does noise affect learning? A short review on noise effects on cognitive performance in children. Frontiers in Psychology, 4, 578. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2013.00578
Nocentini, A., Menesini, E., & Pluess, M. (2018). The personality trait of environmental sensitivity predicts children's positive response to school-based antibullying intervention. Clinical Psychological Science, 6(6), 848–859. https://doi.org/10.1177/2167702618782194
Pluess, M., Assary, E., Lionetti, F., Lester, K. J., Krapohl, E., Aron, E. N., & Aron, A. (2018). Environmental sensitivity in children: Development of the Highly Sensitive Child Scale and identification of sensitivity groups. Developmental Psychology, 54(1), 51–70. https://doi.org/10.1037/dev0000406
Pluess, M., & Boniwell, I. (2015). Sensory-processing sensitivity predicts treatment response to a school-based depression prevention program: Evidence of vantage sensitivity. Personality and Individual Differences, 82, 40–45. https://doi.org/10.1016/j.paid.2015.03.011
Skollagen (SFS 2010:800), 3 kap. 5 §.
Skolverket (2021). Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. https://www.skolverket.se/styrning-och-ansvar/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/extra-anpassningar-sarskilt-stod-och-atgardsprogram